Symtomen kan variera från milda, som nysningar, till livshotande, så kallad anafylaxi. Allergiska sjukdomar inkluderar hösnuva, astma och matallergier, och det uppskattas att cirka 44% av alla vuxna och 50% av alla barn har en allergi.

Andra relaterade allergier är celiaki, som är en negativ reaktion på gluten, och eosinofil esofagit, där en ansamling av immunceller i matstrupen orsakar inflammation som leder till sväljsvårigheter.

Vanliga allergier är pollen från träd och gräs, damm, livsmedel som selleri, glutenhaltiga spannmål (t.ex. vete, korn och havre), kräftdjur (t.ex. räkor, krabbor och hummer), ägg, fisk, lupin (en typ av baljväxt), mjölk, blötdjur (t.ex. musslor och ostron), senap, nötter, sesam, sojasvaveldioxid, djur som katter och hundar, insektsstick, t.ex. från bin och getingar, samt vissa läkemedel som penicillin, antibiotika och aspirin.


Det finns några tankar bakom möjliga orsaker till en allergi:

- Genetik. Barn som har en förälder eller far- eller morförälder med allergi löper ökad risk att själva utveckla allergi. Om en förälder har en allergi är risken dubbelt så stor, men om båda föräldrarna har allergier ökar risken till mellan 60-80%.

- Hygienhypotesen. Att som barn utsättas för bakterier tros bidra till att stärka och utveckla immunförsvaret. Detta kan sedan bidra till att skydda mot utvecklingen av allergier eller astma. I dagens moderna värld har vi dock blivit alltför renliga. Användningen av kemiska rengöringsprodukter, antibakteriella lösningar och antibiotika innebär att vi, och särskilt barn, utsätts för färre bakterier än våra förfäder, vilket har en skadlig effekt på immunsystemet.

- Förändringar i vår kosthållning. Den västerländska kosten har blivit mer beroende av processade och ultraprocessade livsmedel, vilket innebär att vi inte får i oss lika många viktiga näringsämnen som stödjer immunförsvaret. Det finns också bevis för att färre livsmedelsval under det första levnadsåret är förknippat med en ökad risk för allergier och astma under spädbarnstiden, jämfört med dem som har en större variation av livsmedel, vilket minskar risken och kan erbjuda skydd mot allergier, astma och matöverkänslighet.

- Föroreningar och miljöfaktorer. I takt med att världen blir allt mer befolkad ökar urbaniseringen och industrialiseringen. Detta har i sin tur lett till ökade luftföroreningar och exponering för gifter i miljön, vilket påverkar vårt immunförsvar och även barns immunförsvar. Enbart luftföroreningar har visat sig ha en negativ effekt på andningshälsan, vilket kan göra pollen mer allergiframkallande och öka det totala pollenantalet.

- Brist på D-vitamin. D-vitamin är ett viktigt näringsämne som bidrar till att hålla vårt immunsystem friskt och är viktigt för lungornas utveckling. D-vitaminbrist är dock vanligt eftersom allt fler av oss arbetar inomhus, använder solskyddskräm eller aktivt undviker att vistas i solen. Låga vitaminnivåer leder därför till ett sämre immunförsvar, vilket kan öka risken för allergiska besvär.

För mer information, vänligen kontakta Grupo HPA Saude på (+351) 282 420 400.