Under revolutionen den 25 april 1974 erkände portugiserna vissa personer som framstående personer på grund av deras handlingar under revolutionen. Celeste Caeiro var en av de personligheter som portugiserna beundrar och värnar om för sina enkla handlingar, som gav namn åt revolutionen.

Vid tiden för revolutionen arbetade Celeste Caeiro på en restaurang som firade sin första årsdag. Soldaternas närvaro på gatorna ledde dock till att alla inrättningar stängde, inklusive Celestes arbetsplats. För att fira dagen ville hennes chef dela ut blommor, närmare bestämt nejlikor, till alla kvinnor som åt på restaurangen.

När restaurangen var stängd gav chefen blommorna till de anställda, men när Celeste Caeiro gick ut passerade soldater och många andra civila genom gatorna. Med massor av blommor i handen frågade Celeste en av soldaterna vad som hände, och enligt många vittnesmål från henne svarade soldaten: "Det är revolution", och bad Celeste om en cigarett. Kvinnan rökte aldrig, och därför kunde hon inte ge honom en cigarett utan gav honom i stället en nejlika som han lade på pipan till sitt gevär. Från Chiado till Igreja dos Mártires gav Celeste nejlikor till soldaterna, som också satte blomman i sina gevär.


Bilderna på soldaterna som bar nejlikan på sina vapen spreds över hela världen och gav namn åt den fredliga revolution som ägde rum den 25 april 1974 och som gjorde slut på den högerextrema diktatur som rått i Portugal sedan 1933.

Celeste Caeiro dog några månader efter 50-årsdagen av revolutionen, ett datum som hon, trots läkarnas råd, firade tillsammans med sitt barnbarn genom att ge nejlikor till de människor som också firade datumet i Lissabon. Celeste Caeiro var också närvarande vid Avante! Party och firade tillsammans med Portugals kommunistiska parti samma dag. João Ferreira, från kommunistpartiet, avslöjade efter Celestes begravning att Lissabons stadshus ville ge henne en hedersmedalj, men att det inte var möjligt att göra det före hennes död.

Author

Deeply in love with music and with a guilty pleasure in criminal cases, Bruno G. Santos decided to study Journalism and Communication, hoping to combine both passions into writing. The journalist is also a passionate traveller who likes to write about other cultures and discover the various hidden gems from Portugal and the world. Press card: 8463. 

Bruno G. Santos