Denna plan, som leds av Iberdrola Renewables S.A., skulle innebära att en massiv solenergianläggning byggs på Cerro do Leiria, Barrocais och Cerro das Ondas, enligt organisationens pressmeddelande om mötet, som alla ligger i Tavira kommun. Anläggningen skulle täcka 154 hektar mark med 175 000 solpaneler som producerar 84 MWh.

Problemen uppstår när man betänker att denna plats ligger i ett nationellt ekologiskt reservat - ett REN-område. Företaget som ansvarar för projektet presenterade en icke-teknisk rapport som sammanfattade den miljökonsekvensbedömning som de genomfört, och enligt den har "250 arter identifierats i studieområdet, varav 46 är RELAPE-arter och 27 är exotiska arter". RELAPE står för sällsynt, endemisk, lokal, hotad eller i riskzonen för utrotning. PROBAAL anser att detta är "ett av de uppenbara skälen till att denna mark och dess naturarv bör skyddas och inte decimeras för att installera 175 000 paneler", enligt det pressmeddelande som miljöorganisationen har utfärdat i frågan.

Det andra stora miljöproblemet är den potentiella störningen av det naturliga infiltrationssystemet som förser akvifären Peral-Moncarapacho med vatten, "som förser tusentals människor med vatten genom borrhål, brunnar och det allmänna nätet", enligt PROBAAL. "Stenarna och växtligheten på ytan hjälper vattnet att tränga in i lerjorden under regnperioder och fylla på akvifären."

Den sista faran kommer från riskerna i samband med "lagring av 14 MW i litiumjonbatterier", som medför en ökad risk för självförbränning, eftersom "det finns brännbara elektrolyter lagrade i battericellerna. Dessa litiumjonbatterier är kända för att drabbas av en termisk läcka under felaktiga förhållanden, vilket resulterar i en snabb ökning av temperaturen och battericellstrycket tillsammans med utsläpp av brandfarlig gas."

PROBAAL tog upp alla dessa frågor med Ana Paula Martins, borgmästare i Tavira, och hennes kommunfullmäktigeledamöter och förklarade sin oro över projektet. Som svar försäkrade kommunfullmäktige att de också ansåg att projektet var "för stort, föreslogs på en olämplig plats och att riskerna för akvifären och underjordiska vatten är många." Kommunstyrelsens ordförande bekräftade att den lokala regeringen "redan hade uttryckt sin ståndpunkt i den preliminära förhandlingen", som avslutades den 26 juni, enligt pressmeddelandet.

Kommunfullmäktige delade också PROBAAL:s oro över farorna med litiumjonbatterilagret på 14 MW, en teknik som är ny för regionen. "Hur man bekämpar eventuella termiska läckage beror på vilken typ av kemikalier som används. Det finns specialutrustning för att mäta dessa gaser, men i händelse av brand har varken brandkåren eller räddningstjänsten resurser eller teknisk utbildning för att bekämpa denna typ av miljökatastrof", förklarar aktivistorganisationen begränsningarna i regionens nuvarande infrastruktur som hindrar dessa batterier från att vara livskraftiga. "En brand eller ett läckage av kemiska produkter från batterilagret skulle kunna orsaka katastrofala föroreningar i det underjordiska vattensystemet nedanför. Om en brand skulle uppstå skulle det vatten som används för att släcka den kunna orsaka oåterkallelig skada eftersom det skulle ta med sig föroreningar in i akvifären och förorena näringskedjan."

Ana Paula Martins berättade för PROBAAL att hon redan vid deras första möte för två år sedan hade föreslagit Iberdrola Renewables S.A. att hitta en annan plats i Tavira kommun. Med en yta på 600 kvadratkilometer att arbeta med är borgmästaren säker på att det finns mer lämpliga platser, med redan avverkad mark, lika exponerad för solljus, men långt från befolkningscentra och underjordiska vattensystem.

Enligt PROBAAL:s rapport om situationen hade den portugisiska miljöbyrån redan bett Iberdrola Renewables S.A. att presentera lämpliga alternativ, men företaget har ännu inte gjort det.

PROBAAL påpekade att enligt artikel 4 i lagdekret nr 93/90 är det "förbjudet att i de områden som ingår i REN vidta åtgärder på offentligt eller privat initiativ som innebär avstyckning, urbanisering, byggnation, hydrauliska arbeten, vägar, deponier, utgrävningar och förstörelse av växttäcke". Av den anledningen ifrågasätter organisationen varför den portugisiska miljömyndigheten överhuvudtaget har tillåtit projektet att gå så långt.

Medborgare och organisationer har fram till den 20 juli på sig att framföra sina åsikter i frågan när Estoi Photovoltaic Solar Centre går ut på offentligt samråd. Detta kan göras på webbplatsen Participate: https://participa.pt/pt/consulta/central-solar-fotovoltaica-de-estoi/.