"UFOs är verkliga"

Jag kände mig både ärad och ödjuk inför att få intervjua New York Times undersökande journalist och bästsäljande författare Leslie Kean förra veckan. Hon är en verifierad titan inom ufologin och medförfattare till den numera berömda artikeln från 2017 i New York Times "Glowing Aurus and 'Black Money': The Pentagon's Secret UFO Program".

Den artikeln satte igång den moderna avslöjanderörelsen som resulterade i den amerikanska regeringens chockerande medgivande att inte bara existerar oidentifierade flygfenomen (UAP eller historiskt sett UFO), utan att element inom försvarsdepartementet har studerat dem i årtionden.

Detta erkännande innebar ett fullständigt rättfärdigande av Leslies arbete. Hon vågade sig in på UFO-området när hon år 2000, efter att ha undersökt och skrivit om Burma i flera år, fick den första engelska översättningen av The Cometa Report med posten.

Cometa-rapporten var en viktig rapport som gjordes av högt uppsatt fransk militär och civil personal. Efter en intensiv analys sade rapporten att det med största sannolikhet rörde sig om den "utomjordiska tesen".

"Jag insåg bara att det var en riktigt stor nyhet", berättar Leslie, "jag trodde att jag hade ett riktigt stort scoop. Kan du föreställa dig om samma nivå av amerikanskt folk hade gjort det påståendet? Det skulle bli en förstasidesnyhet i hela världen. Så jag ägnade några månader åt att undersöka ämnet, eftersom jag inte visste så mycket om det, och så småningom presenterade jag historien för många redaktörer som jag hade arbetat med tidigare. Jag hade publicerat en hel massa artiklar om Burma, så de kände mig och gillade mitt arbete. Det var verkligen svårt! Jag använde inte ens ordet UFO när jag gjorde presentationen, men de kunde helt enkelt inte hantera det, förutom den här redaktören på Boston Globe. Hon respekterade mig verkligen och var villig att skriva artikeln, men det var verkligen en fråga om att inte göra det. Vid ett tillfälle sa hon "glöm det! Låt oss avbryta den."

Lyckligtvis hade Boston Globe-redaktören ingen ovanför sig som kunde säga nej och Leslies första UFO-historia publicerades slutligen i maj 2000 med titeln "UFO-teoretiker får stöd utomlands, men förtryck hemma".

Fäst vid ämnet

"När den historien väl kom ut var jag så fast i det här ämnet!" säger Leslie.
"Jag blev chockad över hur lite respons den fick. Den fick ett enormt gensvar från UFO-folket, men jag förväntade mig att kongressen skulle hoppa på historien. Jag trodde att de ledande undersökande journalisterna vid den tiden skulle ha varit på hugget. Jag var bara frilansare, jag hade inte den typ av tillgång som de hade. Jag väntade på att någon annan skulle ta nästa steg och ingen gjorde något. Det var liksom min väckarklocka för hur bisarrt det var. Det sätt på vilket ämnet behandlades, alla agerade bara som om UFO:er inte existerade."

Utan tvekan bidrog Leslies arbete till att åstadkomma förändring. Jag hittade henne genom hennes banbrytande bok från 2010, "UFOs: Den boken var kulmen på tio års arbete på området. Den har 18 bidragande författare, däribland fyra generaler och en före detta amerikansk guvernör, som alla berättar om sina personliga UFO-upplevelser. Det är en bok som måste läsas av alla som är intresserade av ämnet.

Trots att boken blev en internationell bästsäljare och fick ett stort genomslag i UFO-världen ville redaktörerna fortfarande inte röra ämnet.

Radikal förändring

Spola fram till maj 2021 och landskapet förändrades helt och hållet.

"Minns du den mediala frenesi som ägde rum precis innan junirapporten kom ut förra sommaren?" frågade Leslie. "Jag menar att alla bevakade detta. Och sedan var det på 60 Minutes. The New Yorker skrev ett stort reportage om det. Det var som om medierna inte kunde få nog.
När man tänker tillbaka på vad jag var tvungen att gå igenom för att få denna enda artikel publicerad är det en radikal förändring. Allt beror på att regeringen har kommit till rätta och erkänt att UFO:er finns på riktigt. Det är officiellt."

Leslie hade också ett finger med i spelet. Efter att ha slitit bakom kulisserna i ett underskattat och otroget ämne i 17 år blev hon inbjuden av Christopher Mellon att träffa Lue Elizondo samma dag som han avgick.

"Han var chef för ett program vid försvarsdepartementet som hade studerat ufoer i ett decennium, och ingen visste om det", sade Leslie.

Leslie åkte till ett möte i Washington och satt rakt över bordet från Lue, Christopher Mellon, Hal Puthoff och kollegor i över tre timmar. De visade henne dokument efter dokument, inklusive de berömda tre videofilmerna från flottan.

"De visade mig Lues avskedsbrev till general Mattis och jag kunde helt enkelt inte tro på vad som stod där."

Genom att säga upp sig gav Lue upp sin militärpension som han hade tjänat in efter 22 år.
I brevet förklarades det för försvarsministern vid den tidpunkten att "trots överväldigande bevis på både oklassificerad och sekretessbelagd nivå är vissa personer inom departementet fortfarande orubbliga motståndare till ytterligare forskning... Det finns fortfarande ett avgörande behov av att fastställa förmågan och avsikten med dessa fenomen till förmån för de väpnade styrkorna och nationen".

Tanken med mötet var att ta denna historia till New York Times.

"Lue avgick för att han behövde uppmärksamhet i ämnet och han fick den inte inom departementet. Det var det avgörande ögonblicket för Chris, efter att ha bevakat den här saken i 17 år var det som 'Herregud', jag kunde inte tro att jag satt på det mötet och hörde vad jag hörde. De hade all dokumentation, alla talade i protokollet, de hade videor."

Resten är historia, till stor del tack vare Leslies arbete i ämnet. Den amerikanska regeringen erkände slutligen i den preliminära rapporten av den 25 juni att oidentifierade flygfenomen, även kallade UFO:er, finns på riktigt.

Var beredd på del 2 av intervjun i nästa veckas nummer eller se hela intervjun nedan.

Chris Lehto, ex-F-16 pilot, and YouTuber, combines aviation expertise and passion for the unexplained to investigate UAPs. He founded the UAP Society, funding decentralised research into alien existence using NFTs.

Chris Lehto