Det gyllene visumet infördes i Portugal för tio år sedan och har sedan dess möjliggjort inresa för 30 000 personer, inklusive sökande och familjemedlemmar, som investerat omkring 6,6 miljarder euro i Portugal enligt en rapport från Diário de Notícias.
Den stora majoriteten av de sökande kom in genom köp av fastigheter och endast 22 av dessa invandrare skapade arbetstillfällen, ett annat mål. Programmet har kritiserats, bland annat för att det har lett till att bostadspriserna har stigit och att det har missbrukats.
"Det finns program som vi omvärderar och ett av dem är det gyllene visumet, som förmodligen redan har uppfyllt den funktion som det skulle uppfylla och som för närvarande inte längre är motiverat att behålla", sade António Costa till journalister i slutet av ett besök vid Web Summit.
Han angav inget datum för när den gyllene viseringen ska upphöra, men underströk att den håller på att utvärderas. "Vi utvärderar om gyllene visum är meningsfullt, men det finns andra [system] som fortsätter att vara meningsfulla." Han gav som exempel Regressar, ett finansiellt stödprogram för emigranter som vill återvända till landet. Han nämnde också initiativet för att locka till sig digitala nomader, som kan få ett visum för tillfällig vistelse.
Motstånd mot visumet
Vänsterblocket är ett av de partier som har försvarat avskaffandet av uppehållstillstånd för investeringar(ARI). Man anser att det bidrar till att öka bostadskostnaderna och gör "vårt land till medbrottsling i internationell korruption" eller "penningtvätt". Catarina Martins har utmanat PS att godkänna partiets förslag om att avskaffa gyllene visum inom ramen för diskussionen om statsbudgeten (OE). PCP och PAN lade också fram förslag i detta avseende. Livre håller också med om att dessa visum ska upphöra.
PSD vill känna till regeringens avsikter och delta i diskussionen, medan Chega är emot att programmet ska upphöra. Det liberala initiativet däremot medger "avskaffandet inom ramen för en översyn av politiken för att locka till sig investeringar". Också för att, konstaterar de, "de flesta av de investerare som ansluter sig till programmet kommer från autokratiska länder som Kina och Ryssland". Det stämmer för antalet kineser, som står för 5194 av dessa visum, men ryssarna ingår inte ens längre i topp fem enligt DN:s siffror.
Mellan oktober 2012 (programmets start) och september 2022 (sista månaden som räknades) fick 11 180 utlänningar ett gyllene visum (ARI), till vilket 18 368 familjemedlemmar anslöt sig, totalt 29 548 enligt uppgifter från utlännings- och gränsmyndigheten (SEF). De flesta av dem var kineser (5 194), följt av personer från Brasilien (1 137), Turkiet (530), USA (483) och Sydafrika (474).
Nästan 90 % av de 6,6 miljarder euro som investerades i landet (5,9 miljarder euro) gick till fastigheter.
År 2022 var det månatliga genomsnittet av beviljade gyllene visum 100. Det år då flest investerare utnyttjade programmet var 2014 (1 526), 2015 med (1 414) och 2018 med (1 409).
Ändring av reglerna
Reglerna för beviljande av gyllene visum ändrades den 1 januari. Nu omfattar de endast fastigheter som förvärvats i det inre av landet, på Madeira och Azorerna. Det minsta investerade kapitalet ändrades från en miljon till 1,5 miljoner euro. Beloppet för fonder och för att öppna företag i syfte att skapa arbetstillfällen ökade från 350 000 till 500 000 euro.
Den 30 oktober trädde nya invandringsregler i kraft som underlättar inresan för vissa grupper av medborgare. Bland dessa finns digitala nomader, som nu beviljas visum för tillfällig vistelse. De som kommer från portugisisktalande länder har också förenklad tillgång till ett uppehållstillstånd.