Diskussioner om föräldrars rättigheter eller anställningsavtal är alltför ofta politiska strider snarare än rationella reflektioner om hur man kan göra arbetsmarknaden mer konkurrenskraftig, rättvis och hållbar. Resultatet är ett land som lägger energi på att debattera symptom och undviker grundproblemet: en arbetsmarknad som är alltför stelbent, formad av föråldrade ideologiska arv och dåligt anpassad till dagens globala och digitala ekonomi.

De förändringar i arbetsrätten som godkändes 2023 skärpte restriktionerna för visstidsanställningar och tillfälligt arbete. De presenterades som sociala framsteg, men de drev Portugal längre bort från modeller som har visat sig vara mer effektiva internationellt. Genom att prioritera stelhet och enhetlighet valde lagstiftarna en defensiv, icke anpassningsbar väg, motsatsen till det nordiska tillvägagångssättet. I Danmark vilar till exempel "flexicurity" på tre pelare: avtalsfrihet, generösa arbetslöshetsförmåner och stora offentliga investeringar i kompetenshöjning. Detta säkerställer att marknaden är flexibel utan att vara otrygg. Portugal, däremot, håller fast vid en stelbenthet som hindrar dynamiken i näringslivet och oproportionerligt straffar unga människor som försöker komma in på den formella arbetsmarknaden.

Portugal fortsätter att blanda ihop flexibilitet med otrygghet, när de i själva verket är mycket olika. Överdriven stelhet skapar transaktionskostnader, kväver jobbskapande och hindrar företag från att reagera på chocker. Samtidigt lyckas länder som kombinerar flexibilitet med robusta sociala skyddsnät och en aktiv sysselsättningspolitik att förena konkurrenskraft med social sammanhållning. Portugal investerar för närvarande mindre än 0,5% av BNP i aktiv arbetsmarknadspolitik, jämfört med Danmarks 2%, ett gap som förklarar en stor del av skillnaden i resultat.

Kärnan i den omvandling som Portugal behöver

Svaret ligger inte i att införa dogmer eller återanvända föråldrade formler. Det ligger i att lära av internationella erfarenheter, samla in solida data och anpassa lösningarna till Portugals verklighet, där små och medelstora företag dominerar det ekonomiska landskapet. Vad som behövs är inte en sluten reformplan utan en pragmatisk, evidensbaserad debatt som går bortom politiskt och fackligt brus och sätter de verkliga utmaningarna i centrum: demografiskt åldrande, stagnerande löner och låg produktivitet.

Det innebär att vi måste ompröva flexibiliteten och se tryggheten inte som ett hot utan som en möjlighet. Det innebär att sätta meriter, inte senioritet eller förvärvade privilegier, i centrum för karriärutveckling och lön. Det innebär att konfrontationslogiken ersätts med samarbete, att arbetsgivare och arbetstagare delar risker och mål. Och det kräver att man stärker föräldraskyddet och balansen mellan arbete och privatliv, inte som lyx utan som viktiga förutsättningar för social och demografisk hållbarhet.

Att modernisera Portugals arbetsmarknadsramverk innebär inte att skapa otrygghet; det innebär att bygga ett mer smidigt, meritokratiskt och inkluderande ekosystem. Flexibilitet, meriter och anställdas deltagande i ägandet är inte motsägelsefulla begrepp: när de kombineras gör de det möjligt för ekonomier att växa mer konkurrenskraftigt, generera välstånd och fördela belöningarna för tillväxt mer rättvist.

Portugal kan inte fortsätta att hantera sin arbetsmarknad som om den vore isolerad från världen eller fängslad av föråldrade ideologiska modeller. I en tid av global konkurrens, demografisk nedgång och accelererande teknisk förändring är det absolut nödvändigt att ompröva arbetslagstiftningen baserat på bevis, inte fördomar eller förankrade företagsintressen.

Flexibilitet, meriter, delaktighet och balans mellan arbete och fritid är inga eftergifter, utan strukturella förutsättningar för tillväxt, investeringar och för att behålla talanger. Länder som förstod detta tidigt, som de nordiska länderna, skördar frukterna i dag. Om Portugal fortsätter att fördröja detta skifte i tankesätt kommer landet att förlora det som är viktigast: konkurrenskraft, humankapital och i slutändan sin framtid.

Disclaimer: Denna artikel har skrivits med hjälp av AI.