Den 25 november är nu officiell, men friheten förblir inofficiell

För första gången högtidlighåller Portugal minnet av den 25 november 1975, ett datum som under lång tid förpassades till en fotnot i historieböckerna. Denna avgörande milstolpe i konsolideringen av den portugisiska demokratin har ofta förbisetts och endast ibland refererats till av liberala partier och rörelser. Det var först 2019 som datumet fick bredare politisk uppmärksamhet när CDS-PP föreslog en minnesomröstning på 44-årsdagen. Omröstningen godkändes, men socialdemokrater lade ner sina röster och kommunistpartier motsatte sig förslaget, vilket visar på den ideologiska klyfta som fortfarande omger betydelsen av denna dag.

Till skillnad från den 25 april, som allmänt erkänns över hela det politiska spektrumet som startpunkten för den portugisiska demokratin, är den 25 november mer omtvistad. Det är viktigt att komma ihåg att efter nejlikerevolutionen var det inte alla militära och politiska krafter som stod bakom den demokratiska friheten. För vissa innebar Estado Novos fall en möjlighet att upprätta en kommunistisk diktatur, som aktivt stöddes av Sovjetunionen. Álvaro Cunhal, ledare för PCP, var en av nyckelpersonerna bakom detta projekt. I sin berömda intervju med Oriana Fallaci förklarade han att Portugal varken skulle ha ett parlament eller val, och avfärdade den roll som moderata krafter som Mário Soares PS och Sá Carneiros PPD spelade.

Det var motkuppen den 25 november 1975 som gjorde slut på de kommunistiska strävandena och befäste vägen mot en pluralistisk demokrati. Det är förståeligt att detta officiella firande är obekvämt för vissa sektorer. Datumets historiska betydelse är dock obestridlig: det säkerställde att den frihet som uppnåddes i april inte ersattes av en annan form av förtryck.

Portugals historia har präglats av instabilitet, från den första republiken till slutet av Estado Novo. Bland revolutioner, statskupper och auktoritära regimer har landet haft få perioder av fred som gynnat politisk, social och ekonomisk utveckling. I dag firar vi både den 25 april och den 25 november, men har vi verkligen uppnått frihetens väsen?

Ett verkligt fritt land kan inte normalisera statliga initiativ som syftar till att kontrollera information. Regeringens nyligen presenterade handlingsplan för medierna är ett oroande exempel. Bland de aviserade åtgärderna finns skapandet av en uppförandekod för medierna, en gradvis minskning av reklam i RTP och kampen mot desinformation. Även om denna plan verkar ha goda avsikter väcker den allvarliga frågor om pressens oberoende.

Om staten blir den största "intressenten" av information är det naturligt att ifrågasätta hur pressfriheten påverkas. Journalister och andra mediearbetare är fullt kapabla att utöva sitt omdöme och bedöma fakta utan att övervakas av en statligt påbjuden "uppförandekod". Initiativ som detta påminner på ett farligt sätt om tidigare erfarenheter, t.ex. det nationella informationssekretariatet under Estado Novo, som utgav sig för att vara en offentlig tjänst men som i praktiken var ett propagandaverktyg för regimen.

En annan kontroversiell åtgärd är projektet "Amália", ett verktyg för artificiell intelligens som är utformat för att tillhandahålla information på europeisk portugisiska. Även om namnet för tankarna till nationell identitet är det oroande att fokus ligger på att skapa verktyg för informationskontroll samtidigt som landets strukturella problem förblir olösta.

Fem decennier efter den 25 april och den 25 november är Portugal fortfarande ett av de fattigaste länderna i Europeiska unionen, trots att landet är en av de största mottagarna av EU-medel. Vi står inför en alarmerande kompetensflykt: över 20 procent av befolkningen bor utomlands, och antalet fortsätter att öka. Unga och kvalificerade yrkesverksamma emigrerar på grund av brist på möjligheter, samtidigt som landet brottas med ohållbara nivåer på de offentliga utgifterna.

Det är absolut nödvändigt att regeringen antar en liberal politik som minskar statens vikt i ekonomin och främjar individens och entreprenörens frihet. Projekt som "Amália" eller mediehandlingsplanen tar inte itu med landets verkliga problem. I ett sådant bräckligt scenario kan vi inte acceptera att resurser avleds till initiativ som verkar mer inriktade på att kontrollera information och pseudo-patriotisk propaganda än på att lösa Portugals strukturella problem.

Ja, vi firar den 25 november officiellt för första gången. Men frågan kvarstår: är vi verkligen ett fritt land?

Cláudia Nunes - Presidente of LOLA Portugal | Fellow Young Voices Europe."

Cláudia Nunes