De var verkligen mycket hårda. Sex år senare blev chagossianerna (Ilois, som de kallar sig själva) upplockade, lastade på fartyg och dumpade vid vattnet i Port Louis på Mauritius, där de flesta av dem har levt i en fruktansvärd fattigdom sedan dess. Men denna månad återvände ett antal av dem till öarna på ett mauritiskt fartyg.

Inte för att stanna, ännu. Under hela besöket skuggades de av ett brittiskt "fiskeskyddsfartyg" som komiskt nog hävdade att det "samarbetade i miljöforskning". Men balansen har nu tippat så mycket över till de tidigare invånarnas fördel att det brittiska fartyget inte vågade stoppa det mauritiska fartyget.

Medan besättningen på det egna fartyget arbetade med att definiera territoriets havsgränser för den mauritiska regeringen, besökte Ilois sina gamla hem, som nu saknar tak och är övervuxna av vegetation. Efteråt var de tvungna att återvända till Mauritius - men varför blev de förvisade från början?

Det brott som Gore-Booth skamlöst diskuterade 1966 begicks på uppdrag av Förenta staterna. Chagosöarna, en skärgård med 62 korallatoller mitt i Indiska oceanen, skulle bli en idealisk bombbas från vilken man kunde dominera större delen av södra Asien och östra Afrika, och Pentagon ville ha den.

Storbritannien, i sitt vanliga "kiss-up, kick-down"-läge, var gärna villigt att göra det, men det fanns ett problem. Chagosöarna hade styrts som en del av den brittiska kolonin Mauritius, som skulle bli självständig 1968. Förenta staterna var inte intresserade av att ha en viktig strategisk bas i ett självständigt afrikanskt land, så något måste göras.

Lösningen var naturligtvis att skilja Chagosöarna från Mauritius och förklara dem som British Indian Ocean Territory (BIOT). Enkelt gjort: erbjud mauritierna 3 miljoner pund för öarna och säg till dem att de inte kan få självständighet om de inte accepterar avtalet.

Detta skedde dock under avkoloniseringens höjdpunkt, när koloniala territorier över hela "tredje världen" krävde rätten till självbestämmande. Vad händer om Ilois gör samma sak? Då är det bäst att vi avlägsnar alla invånare.

Så det var vad Storbritannien gjorde 1972, genom att falskeligen hävda att det inte fanns någon bofast befolkning, utan bara kontraktsarbetare. Iloierna har inte tillåtits återvända på femtio år, och alla de människor som faktiskt var födda där börjar bli gamla, men deras barn och barnbarn har inte glömt.

De lyckades faktiskt få till stånd ett beslut i brittiska domstolar år 2000, där det fastslogs att utvisningen var olaglig och där den brittiska regeringen beordrades att låta öborna återvända hem. Det skulle kanske till och med ha följts - om det inte vore så att 2001 inträffade attackerna den 11 september 2001, och den amerikanska basen på Chagosön Diego Garcia blev en viktig knutpunkt i "kriget mot terrorismen".

Amerikanska B-52-flygplan som flyger från Chagosöarna har bombat Afghanistan och Irak med jämna mellanrum i tjugo år, och Diego Garcia, utan civilbefolkning, blev en transitpunkt för fångar som flögs spårlöst mellan amerikanska "svarta platser" runt om i världen. Öarna var arrenderade av Storbritannien under lång tid, och USA ville inte att de skulle lämnas tillbaka.

Storbritannien insisterar fortfarande på att det är den suveräna makten på öarna (även om det är USA som driver dem), men sedan Internationella domstolen 2019 slog fast att hela utvisningen hade varit olaglig har landet varit på defensiven. FN:s generalförsamling, och på senare tid Internationella havsrättstribunalen, har ställt sig bakom det beslutet.

Det kommer att ta tid, men USA behöver egentligen inte längre någon bas på Diego Garcia eftersom man har tillgång till flygbaser i Qatar, Bahrain, Kuwait och Förenade Arabemiraten, som alla ligger mycket närmare handlingarna. Dessutom säger Mauritius att det inte har något emot att basen stannar kvar så länge det får tillbaka sina öar.

Så Ilois kommer att åka hem en dag snart - och under tiden har vi här rolig fakta. Chagos-arkipelagen ligger på botten av en gigantisk skålformad fördjupning i havet som är nästan 100 meter djup. Om havet faktiskt vore jämnt - om det inte vore för den enorma gravitationsanomali som håller skålen öppen - skulle Chagosöarna alla ligga på mycket djupt vatten.

Author

Gwynne Dyer is an independent journalist whose articles are published in 45 countries.

Gwynne Dyer