Verkligheten är att Covid-19 orsakade dramatiska skador på företagen och många vill bara återgå till en "normal" affärsverksamhet.

Tanken på en kortare arbetsvecka har återigen dykt upp, även i Portugal. En kortare arbetsvecka har hyllats som framtiden för arbetstagarnas produktivitet och balansen mellan arbete och privatliv. Man behöver inte titta långt tillbaka för att se att arbetsveckan normalt sett var sex dagar. Debatter om arbetsveckans längd är inget nytt. År 1926 standardiserade Ford Motor Company femdagarsveckan. Dessförinnan var det vanligt med en sexdagars arbetsvecka, med endast lediga söndagar.

Henry Ford startade den

"Henry Fords teori var att fem arbetsdagar, med samma lön, skulle öka arbetstagarnas produktivitet, eftersom människor skulle anstränga sig mer under den kortare arbetsveckan", säger Jim Harter, chefsforskare för arbetsplatshantering och välbefinnande på det amerikanska analysföretaget Gallup. Teorin verkade fungera ganska bra, åtminstone i USA, och under de årtionden som gått sedan dess har femdagarsarbetsveckan blivit vanlig praxis i USA.

Före den industriella revolutionen i Storbritannien arbetade de flesta människor mellan 12 och 16 timmar per dag, sex dagar i veckan, utan några betalda helgdagar eller semester. Säkerhetsrisker fanns överallt, maskinerna hade inga säkerhetsskydd eller staket och barn så unga som fem år gamla skötte dem. Lönerna var mycket låga, kvinnor och barn fick mindre än hälften av männens löner och var tvungna att arbeta lika länge.

Ingen årlig betald semester.

Det var först sommaren 1938 som tusentals britter från arbetarklassen fick sin allra första smak av sol, hav och sand, tack vare en ny lag som innebar att de kunde ta ut betald semester. Platser som Blackpool fick plötsligt tusentals människor som strömmade dit på tåget för att njuta av detta nya fenomen av en semester. Det dröjde över hundra år innan folk upptäckte en utlandssemester, som vanligtvis varade i två veckor.

Så mycket framsteg på relativt kort tid, men har detta gått för långt nu? Det ofta använda argumentet är "jag kommer att arbeta hårdare och längre under de fyra dagarna". Låt oss vara rimliga, vissa kommer att göra det, andra inte. Jag har inte läst någonstans att personer som förespråkar en fyradagarsvecka förväntar sig att få en lägre lön. Det verkar vara så att jag vill arbeta mindre, men för samma lön.

Detta väcker den uppenbara frågan: hur kan ett företag drivas med en fyradagarsvecka? Kommer butikerna att vara öppna endast fyra dagar? Naturligtvis inte, de måste anställa extra personal. Det enda problemet här är att det redan finns en brist på människor som söker arbete.

Hur är det med turistnäringen?

Hotell och restauranger har redan svårt att hitta personal. Om folk bara vill arbeta fyra dagar i veckan betyder det att det behövs mer personal, och den finns helt enkelt inte tillgänglig. Jag känner till restauranger som inte kan öppna efter Covid-19 eftersom de inte kan hitta den personal de behöver. Andra är tvungna att öppna på reducerade tider.

Joe O'Connor, verkställande direktör för 4 Day Week Global, sade att det inte finns något sätt att "vrida tillbaka klockan" till den värld som rådde före pandemin. "Allt fler chefer och ledare anammar en ny arbetsmodell som fokuserar på kvalitet i produktionen, inte på kvantitet av timmar", sade han. "Arbetstagarna har kommit ut ur pandemin med andra förväntningar på vad som utgör en hälsosam balans mellan liv och arbete."

Många människor kommer att gilla tanken på en tredagarshelg, men för det stora antalet företag är detta helt enkelt inte praktiskt genomförbart. I bästa fall kommer det att öka deras arbetskostnader till en oacceptabel nivå eller minska deras förmåga att producera den tjänst eller produkt de handlar med.

Vissa företag experimenterar med en fyradagarsvecka.

I Storbritannien kommer mer än 3 000 anställda på 60 företag att prova en fyradagars arbetsvecka, i vad som tros vara det största pilotprojektet i världen. Det kommer att pågå från juni till december. Spanien har också inlett ett liknande experiment i år.

I Madrid har man under sommaren genomfört ett intressant experiment i flera år. På fredagar börjar kontorsarbetarna mycket tidigare på morgonen, har ingen lunch och går hem vid 15.00. Det verkar vara en rimlig och praktisk metod för att förlänga helgen utan att minska produktionen.

Den ständiga ökning som jag finner i min forskning är att företag världen över, efter Covid-19, behöver rekrytera mer personal som är beredd att arbeta på kontoret. Det hävdas att de måste erbjuda en fyradagarsvecka för att locka personal att arbeta för dem.

Vem dikterar anställningsvillkoren?

Vi tycks vara på väg in i en period då arbetskraften känner att de kan diktera villkoren för sin anställning, annars kommer de att hitta arbete någon annanstans. Allt detta kommer att förändras när fler människor söker arbete och är beredda att arbeta fem dagar i veckan. Kanske kan de stigande levnadskostnaderna tvinga människor att börja se över vad de måste göra för att kunna betala sin lön.

Det är värt att komma ihåg att för drygt hundra år sedan var en sexdagarsvecka normen och det var vanligt att arbetstiden var mellan 14-16 timmar per dag. Kanske är en femdagarsvecka och 8 timmar per dag inte så orimligt.

Covid-19 har förändrats mycket mer än vad vi först har insett.

Author

Resident in Portugal for 50 years, publishing and writing about Portugal since 1977. Privileged to have seen, firsthand, Portugal progress from a dictatorship (1974) into a stable democracy. 

Paul Luckman