I studien, som utgör det första kapitlet i publikationen "Economy and companies: trends, perspectives and proposals", en utgåva från institutionens nya kontor för studier av ekonomi, företag och offentlig politik (G3E2P), analyserades utvecklingen av levnadsstandarden i Portugal.

"Den relativa förlusten [av levnadsstandard] mellan 1999 och 2022 berodde på det sämre relativa beteendet hos produktiviteten per anställd och arbetslösheten och, i mindre utsträckning, minskningen av den relativa fördelen i befolkningens aktivitetsgrad", betonade FEP.

FEP varnade också för att den förutsägbara upprevideringen av befolkningen i Eurostats uppgifter (med nyare information från INE) ytterligare kommer att försämra den relativa levnadsstandarden och placera Portugal under Rumänien, på den sjätte sämsta platsen 2022 (75,9 % av EU), i stället för den sjunde sämsta i officiella uppgifter (77,1 %).

Institutionen betonade också att "tecknen på en vändning av Portugals tillfälliga relativa fördelar sedan kriget i Ukraina började, när det gäller turism (på grund av bilden av en vacker och säker destination, långt ifrån konflikten) och energi, är tydliga, så de kommer också att försämra den relativa levnadsstandarden inom en snar framtid.

FEP-studien pekar också på "en kraftig överskattning av minskningen av antalet officiella timmar per anställd mellan 2019 och 2022 i Portugal med tanke på den effektiva utvecklingen av arbetsdagen, vilket resulterar i en ökning av produktiviteten per timme långt över den som registrerats i EU", med hänvisning till andra verk om distansarbete som pekar "på en ökning av antalet arbetade timmar till följd av produktivitetsförluster, särskilt heltid, även om det finns fördelar, såsom att förena familjeliv".

"Trenden att minska antalet arbetade timmar är bestående och kommer att öka med tekniska framsteg, men detta bör vara ett beslut för företag och arbetstagare, inte ett administrativt beslut". Studien visar också att "vikten av välståndsskapande faktorer i BNP har krympt till förmån för skatter och avgifter, till skillnad från EU, vilket också bidrar till att förklara vår lägre ekonomiska tillväxt, eftersom det är nödvändigt att först generera välstånd innan man delar det", enligt FEP.

Institutionen försäkrade att "statens andel har blivit allt större, vilket förklarar det maximala skattetrycket på 36,4 % av BNP 2022, vilket efter relativisering av den relativa levnadsstandarden innebär ett skattetryck som ligger 17 % över EU-genomsnittet, det femte högsta".