Deras motståndskraft drivs av en blomstrande turistsektor, demografiska förbättringar och en effektiv makroekonomisk politik, vilket har lett till en uppgradering av de långsiktiga tillväxtutsikterna.

Spanien var den snabbast växande stora ekonomin 2024, med en BNP-expansion på 3,2%, medan Portugal, trots en avmattning i mitten av året, avslutade starkt. Båda ekonomierna har gynnats av en tjänsteorienterad struktur och ett starkt migrationsnetto, samt av en energipolitik som minskat beroendet av rysk gas. Dessa faktorer har bidragit till att mildra externa ekonomiska chocker, vilket skiljer dem från andra europeiska länder.

Trots sina likheter förlitar sig Spanien och Portugal på olika ekonomiska motorer. Portugals tillväxt har drivits på av konsumtion och investeringar, medan Spanien har förlitat sig mer på offentlig konsumtion och nettoexport. Denna divergens återspeglar skillnader i ekonomisk politik och sektoriella styrkor.

En annan viktig utveckling är den betydande minskningen av makrofinansiella sårbarheter. Båda länderna plågades tidigare av stora underskott i bytesbalansen, men har nu vänt dessa till överskott tack vare en blomstrande turistindustri och stark export av tjänster med högt förädlingsvärde, t.ex. teknik. Följaktligen har deras utlandsskuld sjunkit till cirka 50% av BNP, vilket är nästan hälften av vad den var för ett decennium sedan. Portugal har utmärkt sig när det gäller finanspolitiken och har haft budgetöverskott tre år i rad, vilket har stärkt investerarnas förtroende och minskat ränteskillnaderna mellan obligationerna. Spanien har visserligen ett underskott, men ligger fortfarande inom euroområdets normer.

Arbetsmarknaden har också förbättrats avsevärt. Portugals arbetslöshet ligger på 6,5 procent, nära genomsnittet i euroområdet, medan Spaniens har sjunkit till 10,6 procent från en topp på 26,3 procent 2013. Spanien har också haft en betydande sysselsättningstillväxt och står för en stor del av euroområdets jobbskapande. Arbetsmarknadsreformer har ytterligare stabiliserat den spanska arbetskraften genom att minska antalet tillfälliga kontrakt och främja en mer hållbar sysselsättningstillväxt.

Framöver räknar Oxford Economics med att båda länderna kommer att växa i linje med genomsnittet i euroområdet under det kommande decenniet, vilket är en optimistisk revidering jämfört med tidigare förväntningar. Starka migrationstrender, som lockar både kvalificerade arbetstagare och digitala nomader, stöder denna prognos. Utmaningarna kvarstår dock - jobb med lågt förädlingsvärde, svag produktivitet och investeringsbegränsningar fortsätter att hindra inkomstkonvergensen med resten av euroområdet. Höga boendekostnader och regleringsrisker kan också bromsa utländska investeringar.

Trots dessa hinder tyder Spaniens och Portugals ekonomiska motståndskraft och strategiska förbättringar på att deras starka utveckling är långt ifrån tillfällig. I takt med att de fortsätter att utvecklas och ta itu med strukturella svagheter förblir deras ekonomiska utsikter lovande inom en eurozon som i övrigt kämpar.

Author

Paulo Lopes is a multi-talent Portuguese citizen who made his Master of Economics in Switzerland and studied law at Lusófona in Lisbon - CEO of Casaiberia in Lisbon and Algarve.

Paulo Lopes