Förordningen som publicerades i den officiella tidningen ändrar förordning 15-A/2018 av den 12 januari, där det fastställs att "minimiavståndet för beskogning och återbeskogning vid kanterna av angränsande mark, oavsett vilken skogsart som används, är fem meter om den angränsande marken är ett skogsområde".
"I den tidigare lagen stod det att vi måste hålla fem meters avstånd till våra grannar intill. Om vi hade en bredd på 20 meter och redan hade eukalyptusträd skulle vi bara ha 50 procent av den användbara ytan", förklarar Luís Damas, ordförande förFNAPF(National Federation of Forest Owners Associations).
"På småjordbruken hade vi ibland en yta som nästan halverades, på grund av de här fem metrarna som vi var tvungna att hålla från våra grannar. Och om grannen redan har eukalyptus eller en skogsart är det inget problem alls", tillade han i uttalanden till Lusa.
Förordning 15-A/2018 fastställer att "minimiavståndet för beskogning och återplantering till gränserna för angränsande mark, oavsett vilken skogsart som används" är "fem meter, om den angränsande marken är ett skogsområde" och "10 meter, om den angränsande marken är ett jordbruksområde".
Denna begränsning gäller inte när marken "tillhör samma ägare" och i situationer "där ett annat större avstånd är tillämpligt med stöd av särskild lagstiftning", och bredden på vägar eller stigar som gränsar till fastigheten beaktas i avståndet.
I den nya förordningen, från skogsminister Rui Ladeira, framhålls att man vid den praktiska tillämpningen av den tidigare förordningen "kom fram till att detta minimiavstånd har visat sig vara kontraproduktivt, särskilt i områden med småbruk", och att kravet "utgör i genomsnitt 15 till 20 procent av den yta där inga skogsarter kan planteras, vilket begränsar markanvändningen och även kan göra investeringar ogenomförbara".
I detta avseende upphävs minimiavståndet på fem meter till gränserna, och förordningen gäller för godkända beskognings- och återbeskogningsåtgärder "som ännu inte har påbörjat sitt genomförande, för vilka tidsfristen för att meddela deras start till ICNF [Institutet för naturskydd och skogar] pågår" och "vars möjlighet att genomföra projekten fortfarande är i kraft".
Produktionen av effekter "är tillämplig, med samma villkor, på beskognings- och återbeskogningsåtgärder med giltigt förhandsmeddelande".
Som Luís Damas påpekade kan eukalyptusträd bara återplanteras där de redan finns, och efter den tredje avverkningen måste de ersättas, vilket är anledningen till att den som vill återbeskoga med eukalyptusträd på småjordbruk är skyldig att "ha fem meter på varje sida, som en brandgata".
"[I] Alentejo är det här ingenting, fem meter, men bortom det [i småbruksområdena] kan det till och med vara en fastighet. Detta beror också på [ägarens] sunda förnuft, om han vill lämna en remsa på två meter för att en bil ska kunna passera eller göra en brandgata, är det bra, men nu är fem meter ett enormt missbruk", ansåg han.
FNAPF-direktören förklarade att dessa "områden måste godkännas" inom ramen för den rättsliga regimen som är tillämplig på beskognings- och återplanteringsåtgärder (RJAAR) och "följa all lagstiftning", så "folk gjorde ingenting", eftersom de förlorade "användbart planteringsområde" och "lämnade det som det var".
"Detta var för att områden med många småbruk skulle kunna återbeskogas", förstärkte Luís Damas, och tillade att annars skulle "något lämnas där utan någon behandling, övergivet", och med "den produktiva ytan övergiven".
Skogsägarnas representant medgav att frågan hade diskuterats med skogsstyrelsen, som ansåg att "om man tar bort denna begränsning" skulle det kunna uppmuntra "människor att förnya sina skogsområden".