ORSAKER

När huvudvärk beror på en strukturell förändring (nerver, muskler och blodkärl) eller uppstår efter en medicinsk sjukdom, sägs huvudvärk vara sekundär, till exempel huvudvärk till följd av en huvudskada eller bihåleinflammation. Andra exempel på sekundära orsaker är huvudvärk i samband med infektioner, högt blodtryck (systoliskt blodtryck > 160 mmHg och/eller diastoliskt blodtryck > 120 mmHg), jättecellsartrit, sömnapné och överdriven symtomatisk medicinering mot huvudvärk (mer än 10-15 dagar per månad, beroende på medicinen) under mer än tre månader.

VILKA ÄR LARMSIGNALERNA FÖR HUVUDVÄRK?

  • Nybörjarhuvudvärk efter 40 års ålder.
  • "Den värsta huvudvärken någonsin" med en intensitet som når sin kulmen på några sekunder eller några minuter.
  • En huvudvärk som börjar eller förvärras avsevärt vid ansträngning, Valsalva-manövrer, hosta eller nysningar.
  • När den är förknippad med humörförändringar eller medvetandepåverkan.
  • I samband med kräkningar utan illamående
  • I samband med synförändringar
  • I samband med systemiska tecken eller symtom, t.ex. feber, kalla rysningar, stel nacke, viktnedgång.
  • I samband med neurologiska symtom, t.ex. förlust av styrka i hand eller ben, eller neurologiska förändringar som upptäcks vid en undersökning.
  • Förändringar i egenskaperna hos en redan befintlig huvudvärk.
  • Huvudvärk i samband med ändrad kroppsställning, t.ex. betydande ökning av smärtan när man går från liggande till stående eller vice versa.
  • Huvudvärk som börjar tidigt på morgonen eller väcker patienten under natten.

BEHANDLING

Behandlingen innebär att man fastställer en korrekt diagnos för den aktuella typen av huvudvärk, identifierar och ändrar eventuella förvärrande faktorer (inklusive medicinering), utarbetar en plan för behandling av huvudvärken under den akuta fasen och fastställer om det finns behov av förebyggande behandling och hur den ska se ut.

Mer allmänna åtgärder kan rekommenderas för att förebygga huvudvärk:

- Undvik utlösande faktorer: vissa livsmedel, sömnbrist, fasta.

- Ändra matvanor.

- Regelbunden fysisk träning.

Under huvudvärkens akuta fas bör patienten ha sitt "SOS-kit" redan väldefinierat. Förutom medicinering kan man också rekommendera vila i ett tyst och mörkt rum i den akuta fasen (vid migrän), lära sig att hantera stress (t.ex. yogapraktik). En kriskalender rekommenderas för att underlätta ett mer övergripande förhållningssätt till typen och profilen av huvudvärken i fråga.

Det finns andra, specifika och riktade behandlingar för mer speciell huvudvärk, t.ex. blockering av occipitala nerver, applicering av botulinumtoxin eller den senaste behandlingen för profylax mot migrän, månatlig injektion av monoklonala antikroppar mot CGRP-receptorn. Alla dessa behandlingar är tillgängliga vid HPA:s huvudvärkskonsultation.