Detta viscerala fett är metaboliskt aktivt och kan öka risken för flera kroniska sjukdomar, såsom typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och vissa typer av cancer.

Enligt WHO skulle det år 2022 finnas cirka 2,5 miljarder vuxna med övervikt, varav cirka 890 miljoner med fetma. Dessa siffror visar på en dramatisk ökning sedan 1990 och signalerar en växande global fetmaepidemi.

Visceral fetma kan drabba människor i alla åldrar, men tenderar att öka med stigande ålder. När det gäller skillnader mellan könen ses en högre frekvens hos kvinnor, särskilt efter klimakteriet, på grund av hormonella förändringar och fördelningen av kroppsfett i samband med åldrandet.

Visceralt fett kan leda till insulinresistens och typ 2-diabetes samt bidra till utvecklingen av leversjukdomar som t.ex. alkoholfri fettlever. Denna typ av fett har också en negativ inverkan på lipidmetabolismen, ökar LDL och minskar HDL, vilket ökar risken för hjärt-kärlproblem. Det finns också ett samband mellan visceralt fett och en ökad risk för vissa typer av cancer, t.ex. tjocktarms- och bukspottkörtelcancer. Dessutom kan visceralt fett orsaka eller förvärra gastrointestinala tillstånd, t.ex. gastroesofageal reflux, och bidra till systemisk inflammation genom att inflammatoriska ämnen frisätts. Att minska detta fett innebär livsstilsförändringar och i vissa fall medicinsk behandling.

Patofysiologin bakom visceral fetma är ett komplext samspel mellan genetiska, miljömässiga och beteendemässiga faktorer.

För att korrekt diagnostisera visceral fetma är det vanligt att använda bilddiagnostiska metoder som gör det möjligt att visualisera fettets fördelning i kroppen. Några av de mest effektiva testerna är CT-scanning, MR, ultraljud och bioimpedans. Vid förekomst av steatos (leverfett) är det mest effektiva testet FibroScan®, en apparat som gör det möjligt att utvärdera och kvantifiera fibros och steatos i leverfunktionen och som är avgörande vid övervakning av patienter med levercirros, hepatit och alkoholfria sjukdomar. Utöver dessa bilddiagnostiska tester kan mätning av bukomfånget vara en indikation på visceral fetma när värdena är över 102 cm hos män och 88 cm hos kvinnor. Även om denna metod är mindre specifik är den praktisk och används ofta som en första markör för att bedöma den risk som är förknippad med visceralt fett.

Effektiv behandling av visceral fetma kräver ofta ett integrerat tillvägagångssätt som inte bara omfattar viktminskning utan även associerade metaboliska och inflammatoriska komplikationer. Livsstilsförändringar, kostinterventioner, ökad fysisk aktivitet och i vissa fall medicinska interventioner. Bland dessa kan man överväga strategier och beteendeterapi för att minska stress, läkemedel och fetmakirurgi vid sjuklig fetma eller fetma som är förknippad med allvarliga medicinska tillstånd.

För att behandla visceral fetma krävs ett personligt tillvägagångssätt som är anpassat till varje persons individuella behov, sjukdomshistoria och livsstilspreferenser.

För mer information, vänligen kontakta Grupo HPA Saude på (+351) 282 420 400.