Frankrike anmälde i april 2020 till Europeiska kommissionen att man beviljat en statlig garanti på 90 procent för ett lån på 4 000 miljoner som beviljats av ett bankkonsortium och en offentlig finansiering på 3 000 miljoner. Injektionen var enbart avsedd för Air France.

Nästan ett år senare, i mars 2021, anmälde den franska regeringen en rekapitalisering av Air France och holdingbolaget Air France - KLM på 4 000 miljoner genom en kapitalökning på upp till 1 miljard och omvandling av offentlig finansiering till hybridkapital. Det senare har redan återbetalats av koncernen.

Bryssel beslutade att inte göra några invändningar i båda fallen och ansåg att stödet var "förenligt med den inre marknaden", men Europeiska unionens domstol beslutade att bifalla Ryanairs och Malta Airs överklagande.

"Tribunalen anser att Europeiska kommissionen gjorde ett fel när den definierade vilka som var mottagare av det beviljade statliga stödet genom att utesluta holdingbolaget Air France-KLM och KLM från det", sade enheten i ett uttalande. Domstolen drog slutsatsen att de två företagen "åtminstone indirekt kunde dra nytta av den fördel som det statliga stödet i fråga medförde".

Air France - KLM är en av dem som är intresserade av återprivatiseringen av TAP, som sedan dess har frysts i och med regeringens avgång.

"Europeiska kommissionens generaldirektorat för konkurrens har ännu inte agerat för att tvinga fram ett återkrav av det olagliga stödet och har inte heller vidtagit några åtgärder för att avhjälpa den skada på konkurrensen som orsakats av de svenska, danska, tyska och italienska regeringarna, som gynnar sina lokala flygbolag på bekostnad av andra flygbolag i EU", säger Ryanair i ett uttalande.

"Dagens beslut understryker behovet av att Europeiska kommissionen agerar omedelbart för att återkräva dessa olagliga statliga stödpaket och införa åtgärder för att kompensera åtminstone en del av de skador som orsakats på konkurrensen", tillägger det irländska flygbolaget.

TAP var en av de drabbade, där domstolen ogiltigförklarade injektionen på 1,2 miljarder i maj 2021, vilket tvingade EU-kommissionen att återta beslutet och inleda en djupgående undersökning av det beviljade statliga stödet.