Identifieringen av dessa oegentligheter ingår i revisionsrättens yttrande om den allmänna statsredovisningen för 2023 (CGE), som överlämnats till parlamentet, där det organ som leds av José Tavares varnar för att hyresstödet - en åtgärd som lanserades 2023 för att mildra ökningen av bostadskostnaderna - "uppvisar risker som kan påverka sanningshalten i tilldelningen, beräkningens noggrannhet och följaktligen betalningens korrekthet".

I dokumentet anges att detta stöd under 2023 nådde 258 661 stödmottagare, vilket innebar offentliga utgifter på 350 miljoner euro, med ett årligt beviljat stöd på cirka 1 351 euro per stödmottagare.

I analysen av åtgärden identifierades "avvikelser och andra situationer i genomförandet", bland annat det faktum att utbetalningen av stöd registrerades för "32 stödmottagare som inte var bosatta på det nationella territoriet", samtidigt som det också fanns "2 867 personer som inte var stadigvarande bosatta" som gynnades av det.

Bland avvikelserna upptäcktes också situationerna för 35 229 stödmottagare som beviljats stöd men inte betalats ut och den uteblivna betalningen av de belopp som avser december 2023.

Det handlar om ett stöd vars maximala värde kan uppgå till 200 euro per månad för hyreskontrakt som registrerats fram till den 15 mars 2023 och som riktar sig till familjer vars hyreskostnad överstiger 35 procent. Ett av villkoren för att stödet ska beviljas är att mottagaren ska vara skattemässigt bosatt i Portugal.

Trots de förbättringar som införts i stödet i och med de lagändringar som skett under tiden pekar TdC:s analys på vissa risker i genomförandet av åtgärden, såsom det faktum att universum endast definieras årligen, utan några planerade uppdateringar mot bakgrund av förändringar i informationen, vilket kan "leda till utbetalning av stöd som inte längre är aktuellt med tanke på de förändringar som har skett, samt utesluta situationer som uppstår senare från stödet".

Det faktum att den årliga IRS-deklarationen används för att bedöma insatsnivån innebär också svagheter, eftersom det finns "en stor tidsförskjutning där hyresgästernas ekonomiska situation kan ha genomgått betydande förändringar".

"Att använda värdet av den hyra som deklarerades när kontraktet registrerades leder till snedvridningar, särskilt i äldre kontrakt, eftersom denna hyra inte återspeglar ökningar som kan ha skett under tiden", står det i yttrandet, där det anges att även om stödmottagarna kan lägga till ny information, ändrar detta inte det faktum att den ursprungliga beräkningen görs med information som kan vara inaktuell och för vilken det finns en bättre informationskälla, till exempel hyreskvitton som utfärdats av hyresvärdar.

Dessutom är informationen om hushållet deklarativ och omfattas inte av någon specifik validering, och det noteras också att det inte finns någon kontroll över situationer med informell bostadsdelning.

"Därför skulle det vara fördelaktigt för att fastställa universum om det fanns möjlighet till sådan validering, nämligen genom att identifiera alla personer som har skatterättslig hemvist i den fastighet som beräknas (och som inte är registrerade i hyreskontraktet), med åtagande av stödmottagaren själv", står det i dokumentet.

TdC:s analys visade också att 25,1 procent av det totala antalet stödmottagare fick det maximala stödet på 200 euro, medan 20,8 procent fick mellan 110 och 200 euro, 17,5 procent mellan 80 och 110 euro och 13,1 procent mellan 50 och 80 euro, medan resten fick ett månatligt stöd på mindre än 50 euro.