Daybells fascination för Portugal började när han träffade ett par portugisiska barn genom sitt intresse för antikviteter. Han undervisade dem i engelsk historia, geografi och kultur för att hjälpa dem med läxorna och integrera dem i det brittiska samhället. Så småningom bjöd de honom att komma till Portugal med dem på sommarlovet, och Herbert blev fast. "Det blev lite av ett skämt", berättade Daybell för The Portugal News, "för jag gillade det så mycket att jag letade efter ett hus."

Han sökte i Algarve men hittade inget hus som han gillade.

Så småningom, efter många somrar i Algarve, tog Daybell ett plan till Lissabon. I väntrummet träffade han en man vid namn Martins. "Vi pratade med honom och han berättade om ett fantastiskt hus som han just hade köpt, och jag tänkte 'Åh sh*t, precis ett sådant hus som jag borde ha köpt'", förklarar Herbert.

Ingenting hände under de följande tre åren, tills en man som kände Martins tog upp huset igen i ett samtal. Det visade sig att husets ägare hade blivit sjuk och lagt ut huset till försäljning. "Så vi skaffade biljetter så fort vi kunde och åkte för att se huset, som var lite av en ruin vid det laget, men det var fortfarande ett magiskt hus och det var en del av det gamla palatset i Serra d'El-Rei", berättar han. Herbert blev förälskad i platsen och bestämde sig för att köpa den.

Boken handlar främst om hur det gick till när han flyttade in i sitt hus, men också om många historier som han har hört och bevittnat under sin tid i landet. Han medger att det första kapitlet är det enda seriösa i boken och ger en inblick i kolonialkrigets verklighet genom berättelsen om en kvinna som han träffade under sitt första besök i Portugal. Å andra sidan berättade Daybell om ett par som han hade träffat i ett kapitel senare i boken och som hade rest till Portugal, men flickvännen hade fått magsmärtor. Hennes pojkvän hade gått till brandmännen för att se om de kunde hjälpa till, men de misstog hennes magsmärtor som ett symptom på att hon höll på att föda. Paret kunde inte tala portugisiska särskilt bra, och brandmännen kunde inte heller tala engelska särskilt bra, så förvirring uppstod. Saker och ting klarades upp så småningom och flickvännen kunde åka till ett polissjukhus för att få behandling, men de hade "ett gott skratt" åt det hela efteråt.

"Jag älskar portugisernas öppenhet, de accepterar mig i den här lilla byn och när jag är där bjuder de in mig till saker som händer", sa han när han pratade om för- och nackdelar med att vara här, men kritiserade också byråkratin i landet: "Om man tänker tillbaka så levde Portugal under en tid av fascism, när människor hölls under kontroll och utbildning var begränsad. Människorna accepterar oändliga former av saker som är helt onödiga. I byn finns det till exempel en brandstation och du kan bli vän med brandmännen, vilket du betalar kanske 10 euro per år för, men formulären du måste fylla i för dina föräldrar och vad de hade för yrken och var de föddes, men det är bara nonsens, de behöver inte något av det. Allt de behöver är ditt stöd i samhället och en donation, men Portugal går på många ställen fortfarande igenom vad som var historiskt viktigt men inte längre är det, och det är sorgligt att se eftersom det är ett modernt, dynamiskt land." Han beklagade också det bristfälliga järnvägsnätet, innan han återgick till de positiva aspekterna. "Alla som besöker Portugal och kommer bort från de verkliga turistmålen hittar några helt underbara människor, magiska omgivningar, utsikt över landsbygden, havet ... Maten är utmärkt!" Hans favoritöl är Sagres.

Huset är av en händelse en del av det gamla palatset för D. Pedro och Inês de Castro, en historia som Herbert beklagade inte var populär utanför Portugal.


Han bor fortfarande i Storbritannien och använder detta hus som fritidshus. "Innan covid besökte jag ungefär 3 eller 4 gånger om året och använde det som en bas för att resa runt", delade han med sig. Daybells vistelser i huset sträcker sig i allmänhet från 10 dagar till fjorton dagar. Han förklarade sina relativt långa vistelser med att det finns "så många dolda skatter i Portugal som man kan upptäcka nästan av en slump. Den lilla byn där jag bor har en helt fantastisk kyrka; underbart kakel, altare dekorerat med bladguld, det är en turistattraktion som väldigt få människor ser."

Herbert Daybell arbetar på en ny bok, den här gången om livet på den engelska landsbygden. "Ur en socialhistorisk synvinkel är det viktigt att man dokumenterar udda saker. Jag menar, med Portugal-boken har jag träffat några underbara människor och sett några mycket konstiga och udda saker, och jag har försökt att spela in när något oväntat händer. Om du bara vill ha en semester på en plats vid havet som Albufeira kan du ha en fantastisk tid där, men om du bara vandrar inåt landet lite där det är utanför allfarvägarna, är det fantastiskt! Portugal är ett riktigt rikt land när det gäller äventyr och utflykter."

Du kan hitta "My Portuguese House: A Palacial" på Amazon, tillgänglig i pocket och på Kindle.

Author

Star in the 2015 music video for the hit single “Headlights” by German musician, DJ and record producer Robin Schulz featuring American singer-songwriter Ilsey. Also a journalist.

Jay Bodsworth