Av alla biverkningar till följd av kemoterapi är alopeci den som anses vara mest traumatisk, framkalla stress och ångest och ha störst inverkan på patientens kroppsuppfattning och självkänsla. En liten andel av patienterna överväger till och med att vägra kemoterapibehandling för att undvika alopeci.
Alla de fysiska, känslomässiga och psykosociala förändringar som patienten går igenom påverkar oundvikligen livskvaliteten och har en inverkan på patientens förmåga att hantera hela sjukdoms- och behandlingsprocessen.
Hår är, särskilt hos kvinnor, förknippat med kvinnlighet, attraktivitet och personlighet, och förlust av hår kan ofta leda till en negativ kroppsuppfattning, minskad självkänsla och sämre självförtroende, vilket kan leda till ångest och depression.
Dessutom kan patienter utveckla symtom på depression och ångest även innan de drabbas av alopeci, med hänsyn till skönhetsidealen i det samhälle där de lever. Aktiviteter som tidigare var enkla, t.ex. utomhussporter eller att gå till snabbköpet, blir svåra eftersom patienterna är rädda för att bli identifierade av sin sjukdom.
Åtgärder som syftar till att minimera effekterna av denna negativa effekt är nödvändiga och måste utvecklas. Kryoterapi av hårbotten är en av dessa åtgärder, som redan är mycket vanlig och en integrerad del av vården, för att förebygga och/eller minska kemoterapi-inducerad alopeci.
För vissa beror denna behandlings mekanism på två processer: å ena sidan vasokonstriktion, som minskar blodflödet i hårsäckarna och begränsar absorptionen av det cytotoxiska läkemedlet i området, och å andra sidan en minskad metabolism i hårsäckarna, vilket leder till att folliklarna blir mindre mottagliga för kemoterapins toxicitet.
Hittills tillgängliga bevis visar att effekten av kryoterapi av hårbotten beror på flera variabler, nämligen användningen av en hjälm av lämplig storlek, det cytotoxiska läkemedel som används och personens egenskaper.
Kryoterapi av hårbotten är en säker och tolerabel behandling. Även om vissa människor nämner huvudvärk och känsla av kyla som oönskade effekter. Det är möjligt att övervinna dessa effekter med komfortåtgärder, såsom användning av en filt eller varmvattenflaska och intag av smärtstillande medel.
Det är svårt att ge en konkret uppskattning av hur effektivt hårbevarande är för varje enskild person eller behandling, eftersom antalet personer med samma typ av cancer och som får exakt samma behandling är litet. Dessutom omfattar de flesta studier en heterogen population när det gäller kön, ålder och komorbiditet.
Trots begränsningarna är studierna eniga om att patienter som får kryoterapihjälm behåller en större mängd hår jämfört med dem som inte har denna möjlighet.
Denna kunskap kommer att göra det möjligt för vårdpersonal, och särskilt sjuksköterskor inom onkologi, att avfärda myter.
Denna text skrevs av sjuksköterskor från HPA Gambelas onkologiavdelning som redan har flera års erfarenhet av denna teknik.
För mer information, kontakta