Under perioden april-juni registrerade kommunikationsmyndigheten ca 23.200 skriftliga klagomål mot leverantörer av kommunikationstjänster, vilket är 9% färre än under samma period 2023.

Minskningen berodde främst på att klagomålen på elektronisk kommunikation minskade med 18% till 14.200, medan klagomålen på posttjänster ökade med 10% till 9.000 jämfört med samma period föregående år.

När det gäller klagomål på elektronisk kommunikation var NOS den leverantör som registrerade flest klagomål under kvartalet, både i absoluta och relativa tal, med 5.400 klagomål, 11% färre än under samma period förra året och 1,9 klagomål per 1.000 kunder. Enligt Anacom står NOS för 38% av klagomålen i branschen.

Därefter kommer Vodafone, som svarar för 34% av klagomålen i branschen och är den operatör som har minskat antalet klagomål mest under kvartalet - 23% - med 4.900 klagomål och 1,3 klagomål per 1.000 kunder.

MEO var den leverantör som registrerade lägst antal klagomål i sektorn: 3.500, vilket motsvarar 25% av det totala antalet och en minskning med 21% jämfört med föregående år, vilket motsvarar 0,7 klagomål per 1.000 kunder.

För årets första sex månader som helhet registrerades 48.400 klagomål på kommunikationstjänster, vilket är 11% färre än under samma period föregående år. Av dessa avsåg 30.000 klagomål elektronisk kommunikation (62% av totalen), 20% färre än under samma period föregående år, medan posttjänsterna stod för 18.400 klagomål, 12% fler än under samma period föregående år, och representerar 38% av totalen. I halvårsanalysen var NOS också den operatör som hade flest klagomål i absoluta tal och per 1.000 kunder, följt av Vodafone och MEO, som fortsätter att vara den operatör som har minst klagomål. Enligt tillsynsmyndigheten var fel i den fasta internetanslutningstjänsten den vanligaste orsaken till klagomål från användare av elektroniska kommunikationstjänster och stod för 1 760 klagomål (12% av sektorns totala antal) under årets andra kvartal. Det var också det vanligaste skälet under första halvåret, med 3.700 klagomål.

De andra vanligaste orsakerna till klagomål var försenad eller utebliven lösning av klagomål, försenad eller bristfällig reparation av tjänster och svårigheter att utöva rätten att fritt säga upp avtal.

Inom postsektorn var CTT ansvarig för 7 600 (85 procent av det totala antalet) av de 9 000 klagomål som registrerades under andra kvartalet i år, vilket motsvarar en ökning med 9 procent jämfört med samma period 2023.

DPD står för 7% av klagomålen och är den postoperatör som det klagas näst mest på, med 600 klagomål under kvartalet, vilket är 2% färre än under samma period föregående år.

Gruppen av andra postoperatörer med minst klagomål (UPS, General Logistics, CEP II, DHL, VASP Premium, Logista, Ibercourier, TNT m.fl.) stod för cirka 8% av klagomålen i sektorn och klagomålen ökade med 29% under denna period.

Avsaknad av försök till hemleverans var den vanligaste orsaken till klagomål på posttjänster (17% av alla klagomål i sektorn) under andra kvartalet 2024, med förseningar i utdelningen av nationella standardbrev och förlust av nationella rekommenderade brev som de orsaker som ökade mest jämfört med samma period 2023.

Uppgifter från Anacom visar också att av de 18 400 klagomål som registrerades om posttjänster under årets första hälft var CTT målet för 15 400, eller 84% av det totala antalet.